Krasch - rejäl sådan
Länge sedan jag bloggade nu. Många år till och med. Dags igen... Nu personligt...
Detta har hänt. Jag har lyckats träffa en dam och varit tillsammans med henne i över 8 år. Vi har två små grabbar 5 och 2 år gamla. Strax innan den lilla killen föddes var jag med om en kraftig olycka som förändrat mitt liv.
Den 29 mars i vårsolens sken beslutade jag att ta min MC till landet. Jag kom inte långt. Vid Klinga, utanför Norrköping, var det kört. En bilförare körde rakt ut, ca 7-10 meter framför mig. Kollisionen var våldsam och ledde till att jag hamnade på sjukhus.
Efter nästan 48 timmar akuta operationer blev jag införd på sjukrum. I över 2 veckor vågade ingen väcka upp mig. Därefter, fortfarande ej vid normalt medvetande, skickades jag till Norrköping och hamnade på omhändertagande avdelning. Sen tillbaka till Linköping igen, då tillfälle gavs, för rehabilitering.
Månader senare började jag bli Micke igen. Då kom nästa krasch.
I mitt yrke som huvudansvarig ingenjör har jag konstruerat och genomfört åtskilliga mycket bra produkter. Nu blev jag plötsligt inte betrodd av min arbetsgivare, utan sattes att montera detaljer i löjlig skala. Smådelar av saker jag en gång hittat på - och därmed kan utan och innan.
Kraftig besvikelse igen.
Uppsvinget jag väntat på kom, och jag fick ny tjänst på annat företag. Tyvärr med kontentan att jag inte fick tömma mitt kontor på företaget jag slutade från, utan förlorade all personlig information, inklusive en av min sons första teckningar. Surt, men jag fick en mycket bättre arbetsgivare och trivs mycket bra med det.
Jobbar nu på att försöka ta mig tillbaka till full arbetstid och en mer normal vardag, och tror det kommer fungera bra. Sakta men säkert och en dag i taget är det som gäller.
Har med det som hänt också konstaterat att man kan komma ut med styrka och beslutsamhet, även om man drabbas av otänkbara tråkigheter.
Jag är inte nöjd, men det kunde varit värre. Mitt tips är att alltid försöka se ljuset i tunneln, oavsett hur mörk väg du måste vandra.
För att citera en vän i Japan: "Nothing can stop me." ;)
Over and out för denna gång...
Kommentarer
Trackback
