Krasch - rejäl sådan
Länge sedan jag bloggade nu. Många år till och med. Dags igen... Nu personligt...
Detta har hänt. Jag har lyckats träffa en dam och varit tillsammans med henne i över 8 år. Vi har två små grabbar 5 och 2 år gamla. Strax innan den lilla killen föddes var jag med om en kraftig olycka som förändrat mitt liv.
Den 29 mars i vårsolens sken beslutade jag att ta min MC till landet. Jag kom inte långt. Vid Klinga, utanför Norrköping, var det kört. En bilförare körde rakt ut, ca 7-10 meter framför mig. Kollisionen var våldsam och ledde till att jag hamnade på sjukhus.
Efter nästan 48 timmar akuta operationer blev jag införd på sjukrum. I över 2 veckor vågade ingen väcka upp mig. Därefter, fortfarande ej vid normalt medvetande, skickades jag till Norrköping och hamnade på omhändertagande avdelning. Sen tillbaka till Linköping igen, då tillfälle gavs, för rehabilitering.
Månader senare började jag bli Micke igen. Då kom nästa krasch.
I mitt yrke som huvudansvarig ingenjör har jag konstruerat och genomfört åtskilliga mycket bra produkter. Nu blev jag plötsligt inte betrodd av min arbetsgivare, utan sattes att montera detaljer i löjlig skala. Smådelar av saker jag en gång hittat på - och därmed kan utan och innan.
Kraftig besvikelse igen.
Uppsvinget jag väntat på kom, och jag fick ny tjänst på annat företag. Tyvärr med kontentan att jag inte fick tömma mitt kontor på företaget jag slutade från, utan förlorade all personlig information, inklusive en av min sons första teckningar. Surt, men jag fick en mycket bättre arbetsgivare och trivs mycket bra med det.
Jobbar nu på att försöka ta mig tillbaka till full arbetstid och en mer normal vardag, och tror det kommer fungera bra. Sakta men säkert och en dag i taget är det som gäller.
Har med det som hänt också konstaterat att man kan komma ut med styrka och beslutsamhet, även om man drabbas av otänkbara tråkigheter.
Jag är inte nöjd, men det kunde varit värre. Mitt tips är att alltid försöka se ljuset i tunneln, oavsett hur mörk väg du måste vandra.
För att citera en vän i Japan: "Nothing can stop me." ;)
Over and out för denna gång...
Några tankar om säkerheten och miljön
Nu är jag tillbaka igen efter två veckors trafikutbildning - och detta får mej att tänka lite på vad vi gör för vår miljö. Med risk för att låta bitter så tycker jag att insatser som sker sätts på fel ställen.
Under alla trafikutbildningar idag tar man upp något som heter Ecodriving. Meningen är att man genom att planera sin körning och hålla högre växlar, hoppa i växellådan osv ska kunna dra ner förbrukningen på bilen. En otroligt nobel tanke, men tyvärr är det resultat den ger inte riktigt vad som kan förväntas.
Idag har politikerna i kommuner runt om i Sverige fått i sinnet att de ska bygga så kallade "fartdämpande åtgärder" i form av förhöjningar och gropar, chikaner och massa annat. Allt detta förväntas ha en positiv effekt på miljön. Man kan visa siffror som att den och den trädgruppen har blivit si och så mycket friskare av den minskade trafikmängden.
BULL SHIT!
Träd omvandlar ju koldioxid till syre. Idag är det nära nog bara den typen av gas som släpps ut ur våra bilar. Luften är många gånger renare efter att ha passerat bilens reningssystem än den var när den gick in i motorn.
Dessutom är Sveriges bilisters bidrag till den totala mängden utsläppt koldioxid på jorden så liten som nånstans kring 0,001 promille. Löjligt att lägga så mycket krut på att försöka hindra bilismen och att man inte ser att det finns andra saker som skulle påverka miljöarbetet så väsentligt mycket mer.
Dessutom kommer farthindren leda till (som jag nog tidigare nämnt - jag är ganska ond på dessa ting) att man, för att upprätthålla sin medelhastighet, kommer att gasa mer mellan dem och bromsa hårdare. Detta sliter på bilen och ökar dessutom utsläppen. Visst är det en psykologisk faktor, men slutsatsen kommer ändå vara densamma: Man kör bil för att komma fortare och smidigare framåt.
En annan aspekt som framförs är att vägen kommer bli mycket säkrare om man sänker hastigheten. Visst. Det är de facto sant, men ska man göra det genom att inskränka på reaktionsområden/säkerhetsområden, göra smalare vägar, vägar där gemene man ändå kommer hålla den hastighet som rått tidigare, även om vägen blivit 50% smalare?
Jag tar exemplet med den väg som går nedanför där jag bor. Den har ingen tillämpbar olycksstatistik. Faktum är att jag inte varit med om att det skett en enda olycka där under de ca 20 år jag bott i området. Ändå väljer man att just här göra en "säkerhetsgata" - innebärande att man kvarhåller hastigheten 50 km/h som tidigare, men tar ca 3 meter av vägbredden för att göra cykel och gångbana. Jag ser kanske högst en till två cyklar där per vecka och då åker jag där dagligen. Helt plötsligt är cykeltrafiken så viktig att man måste ge den en autostrada utan like. I samma ögonblick inskränker man säkerhetszonerna på vägen med lika mycket. Låter bilar parkera längs hela vägen som skymmer sikten och gör att vägen blir ännu smalare. Vari består säkerheten?
Det kvarstår ett faktum att bästa sättet att minska miljöföroreningar och öka säkerheten är att göra vägar med gott om utrymme, utan onödiga stopp och helst skilja gång/cykeltrafikanter från bilismen helt och hållet. Det skulle jag uppskatta både som gångtrafikant, cyklist och bilist.
Se till att plocka bort alla besserwisser-miljöpampar från politiken och sätt in folk som faktiskt vet vad de pratar om istället. Vår miljö blir varken säkrare eller bättre när de får jobba efter sin tro att allt blir bättre av att inskränka rörligheten hos människan.
Fram för högre hastigheter på säkrare vägar och skilj trafikslagen åt så långt som möjligt.
Under alla trafikutbildningar idag tar man upp något som heter Ecodriving. Meningen är att man genom att planera sin körning och hålla högre växlar, hoppa i växellådan osv ska kunna dra ner förbrukningen på bilen. En otroligt nobel tanke, men tyvärr är det resultat den ger inte riktigt vad som kan förväntas.
Idag har politikerna i kommuner runt om i Sverige fått i sinnet att de ska bygga så kallade "fartdämpande åtgärder" i form av förhöjningar och gropar, chikaner och massa annat. Allt detta förväntas ha en positiv effekt på miljön. Man kan visa siffror som att den och den trädgruppen har blivit si och så mycket friskare av den minskade trafikmängden.
BULL SHIT!
Träd omvandlar ju koldioxid till syre. Idag är det nära nog bara den typen av gas som släpps ut ur våra bilar. Luften är många gånger renare efter att ha passerat bilens reningssystem än den var när den gick in i motorn.
Dessutom är Sveriges bilisters bidrag till den totala mängden utsläppt koldioxid på jorden så liten som nånstans kring 0,001 promille. Löjligt att lägga så mycket krut på att försöka hindra bilismen och att man inte ser att det finns andra saker som skulle påverka miljöarbetet så väsentligt mycket mer.
Dessutom kommer farthindren leda till (som jag nog tidigare nämnt - jag är ganska ond på dessa ting) att man, för att upprätthålla sin medelhastighet, kommer att gasa mer mellan dem och bromsa hårdare. Detta sliter på bilen och ökar dessutom utsläppen. Visst är det en psykologisk faktor, men slutsatsen kommer ändå vara densamma: Man kör bil för att komma fortare och smidigare framåt.
En annan aspekt som framförs är att vägen kommer bli mycket säkrare om man sänker hastigheten. Visst. Det är de facto sant, men ska man göra det genom att inskränka på reaktionsområden/säkerhetsområden, göra smalare vägar, vägar där gemene man ändå kommer hålla den hastighet som rått tidigare, även om vägen blivit 50% smalare?
Jag tar exemplet med den väg som går nedanför där jag bor. Den har ingen tillämpbar olycksstatistik. Faktum är att jag inte varit med om att det skett en enda olycka där under de ca 20 år jag bott i området. Ändå väljer man att just här göra en "säkerhetsgata" - innebärande att man kvarhåller hastigheten 50 km/h som tidigare, men tar ca 3 meter av vägbredden för att göra cykel och gångbana. Jag ser kanske högst en till två cyklar där per vecka och då åker jag där dagligen. Helt plötsligt är cykeltrafiken så viktig att man måste ge den en autostrada utan like. I samma ögonblick inskränker man säkerhetszonerna på vägen med lika mycket. Låter bilar parkera längs hela vägen som skymmer sikten och gör att vägen blir ännu smalare. Vari består säkerheten?
Det kvarstår ett faktum att bästa sättet att minska miljöföroreningar och öka säkerheten är att göra vägar med gott om utrymme, utan onödiga stopp och helst skilja gång/cykeltrafikanter från bilismen helt och hållet. Det skulle jag uppskatta både som gångtrafikant, cyklist och bilist.
Se till att plocka bort alla besserwisser-miljöpampar från politiken och sätt in folk som faktiskt vet vad de pratar om istället. Vår miljö blir varken säkrare eller bättre när de får jobba efter sin tro att allt blir bättre av att inskränka rörligheten hos människan.
Fram för högre hastigheter på säkrare vägar och skilj trafikslagen åt så långt som möjligt.
FRA's intrång i den personliga integriteten och övervakning i allmänhet
Idag tänkte jag ta upp något som blivit en ganska het potatis den senaste tiden, nämligen lagförslaget som om det går igenom kommer att ge FRA (och i förlängningen gud vet vem) rätten att övervaka och "avlyssna" digital trafik över Sveriges gränser.
Som saken ser ut kommer det, om denna lag går igenom, med all sannolikhet bli starten på en lavin av olika instanser inom både polisen och även andra myndigheter som kommer att begära att få samma rättigheter som i detta fall FRA.
Jag ser det som en utmärkt fortsättning på det förmyndarsamhälle vi redan lever i. Varför inte även införa att vi ska ha kameror i våra hem så att Nykterhetsförbundet kan kontrollera om vi dricker alkohol på kvällarna och föra statistik över detta? Eller ge Jehovas Vittnen rätten att se och höra om vi ber till Gud på rätt sätt?
Vi har redan idag kameror på alla tänkbara ställen under förevändningen att vi ska bidra till ett säkrare samhälle. Nu ska även internet-trafiken övervakas, men var sätter man gränsen för vad som är övervakning och vad som är intrång i den personliga integriteten?
Lagförslaget gällande FRA är en fullständigt löjlig åtgärd som dessutom med den höga mängd trafik som går både inhemskt och över gränserna är omöjlig att övervaka vettigt utan att först använda en programvara som registrerar ord i texten som är intressanta och sedan lagrar dessa data. För övrigt kommer denna programvara med största sannolikhet inte kunna skilja på trafik inom och utom landet så som det är tänkt, eftersom flera internet-leverantörer håller sina servrar baserade i utlandet. Då blir det helt plötsligt tillåtet att övervaka mail mellan Kalle och Olle i Strömstad, eftersom de båda använder en leverantör med servern stationerad i t.ex. Estland.
Dessutom är lagen så vagt utformad att det i princip rör sig om att FRA själva kan bestämma vilken trafik man vill övervaka med hänvisning till att det "rör utländska förhållanden". Bra tänkt där! *ironi*
Detta att använda sig av särskilda ord i en automatisk övervakning kommer enligt min mening inte att hamna så värst långt från situationen på 60-70-talet när SÄPO gjorde åsiktsregistreringar av personer med vänsterinriktad politisk åsikt - och vi vet ju alla hur reaktionen på detta tilltag blev. Ramaskri från allmänheten.
Det började där - med ljudavlyssning av telefoner. Vi har idag "bildavlyssning" med kameror i nästan alla butiker och taxibilar vilket jag i och för sig är för, eftersom identifiering av eventuella brottslingar underlättas och det rör sig om ett starkt begränsat övervakningsområde - kameran får inte filma utanför butikens väggar/skyltfönster utan särskilt tillstånd enligt kameralagen.
Vi har även hastighetskameror för automatisk registrering och bötfällning av fartsyndare, något som jag starkt emotsätter mig eftersom det är just automatisk registrering och identifiering. Man behöver inte sätta sig och titta på bandet och identifiera förbrytaren manuellt. Utöver detta har jag hört talas om ett lagförslag som ska göra det möjligt att registrera en bilist vid en kamera och sedan vid en annan för att mäta dennes medelhastighet över sträckan. Innebär inte detta även att man i samma aktion kan registrera bilistens rörelsemönster, hur ofta denne åker en viss sträcka eller när denne befinner sig på en viss plats och i vilken frekvens detta sker? Detsamma gäller t.ex. vägtullskamerorna som för ett tag sedan återinfördes i Stockholms stad, trots att majoriteten av befolkningen inte ville ha dem där (demokratiska val är tydligen bara bra när man gör ett försök med något, sen kan man införa det igen något år senare utan att fråga först).
Vad är nästa steg? Kan jag vara den jag är och sitta och småfisa för mej själv utan att behöva oroa mej för att någon någonstans registrerar den kemiska sammansättningen i de gaser jag släpper ut för att kontrollera vad jag ätit och sålunda var jag handlar för att kunna rikta sin reklamkampanj mot mig rätt? Eller kommer polisen och hämtar mig för att torsdagens ärtsoppa innehöll mer kummin än tillåtet?
I vilka syften har vi rätt att övervaka någon automatiskt och när är det inte okej?
Jag anser att rätten till övervakning bör gälla enskild egendom och platser där uppenbar brottsrisk i form av våld, stöld eller förstörelse föreligger - och då enbart med manuell hantering av det övervakade materialet. All form av automatisk registrering, såsom vägkameror för hastighetsövervakning, vägtullar och så vidare borde förbjudas.
Vad tycker du? Ska vi ha en lag som ger våra myndigheter rättighet att övervaka vår privata trafik utan att någon uppenbar brottsmisstanke föreligger?
Här har du mina fem öre av kronan gällande detta i alla fall, så varsågod och registrera min åsikt!
http://www.stoppafralagen.nu/
Som saken ser ut kommer det, om denna lag går igenom, med all sannolikhet bli starten på en lavin av olika instanser inom både polisen och även andra myndigheter som kommer att begära att få samma rättigheter som i detta fall FRA.
Jag ser det som en utmärkt fortsättning på det förmyndarsamhälle vi redan lever i. Varför inte även införa att vi ska ha kameror i våra hem så att Nykterhetsförbundet kan kontrollera om vi dricker alkohol på kvällarna och föra statistik över detta? Eller ge Jehovas Vittnen rätten att se och höra om vi ber till Gud på rätt sätt?
Vi har redan idag kameror på alla tänkbara ställen under förevändningen att vi ska bidra till ett säkrare samhälle. Nu ska även internet-trafiken övervakas, men var sätter man gränsen för vad som är övervakning och vad som är intrång i den personliga integriteten?
Lagförslaget gällande FRA är en fullständigt löjlig åtgärd som dessutom med den höga mängd trafik som går både inhemskt och över gränserna är omöjlig att övervaka vettigt utan att först använda en programvara som registrerar ord i texten som är intressanta och sedan lagrar dessa data. För övrigt kommer denna programvara med största sannolikhet inte kunna skilja på trafik inom och utom landet så som det är tänkt, eftersom flera internet-leverantörer håller sina servrar baserade i utlandet. Då blir det helt plötsligt tillåtet att övervaka mail mellan Kalle och Olle i Strömstad, eftersom de båda använder en leverantör med servern stationerad i t.ex. Estland.
Dessutom är lagen så vagt utformad att det i princip rör sig om att FRA själva kan bestämma vilken trafik man vill övervaka med hänvisning till att det "rör utländska förhållanden". Bra tänkt där! *ironi*
Detta att använda sig av särskilda ord i en automatisk övervakning kommer enligt min mening inte att hamna så värst långt från situationen på 60-70-talet när SÄPO gjorde åsiktsregistreringar av personer med vänsterinriktad politisk åsikt - och vi vet ju alla hur reaktionen på detta tilltag blev. Ramaskri från allmänheten.
Det började där - med ljudavlyssning av telefoner. Vi har idag "bildavlyssning" med kameror i nästan alla butiker och taxibilar vilket jag i och för sig är för, eftersom identifiering av eventuella brottslingar underlättas och det rör sig om ett starkt begränsat övervakningsområde - kameran får inte filma utanför butikens väggar/skyltfönster utan särskilt tillstånd enligt kameralagen.
Vi har även hastighetskameror för automatisk registrering och bötfällning av fartsyndare, något som jag starkt emotsätter mig eftersom det är just automatisk registrering och identifiering. Man behöver inte sätta sig och titta på bandet och identifiera förbrytaren manuellt. Utöver detta har jag hört talas om ett lagförslag som ska göra det möjligt att registrera en bilist vid en kamera och sedan vid en annan för att mäta dennes medelhastighet över sträckan. Innebär inte detta även att man i samma aktion kan registrera bilistens rörelsemönster, hur ofta denne åker en viss sträcka eller när denne befinner sig på en viss plats och i vilken frekvens detta sker? Detsamma gäller t.ex. vägtullskamerorna som för ett tag sedan återinfördes i Stockholms stad, trots att majoriteten av befolkningen inte ville ha dem där (demokratiska val är tydligen bara bra när man gör ett försök med något, sen kan man införa det igen något år senare utan att fråga först).
Vad är nästa steg? Kan jag vara den jag är och sitta och småfisa för mej själv utan att behöva oroa mej för att någon någonstans registrerar den kemiska sammansättningen i de gaser jag släpper ut för att kontrollera vad jag ätit och sålunda var jag handlar för att kunna rikta sin reklamkampanj mot mig rätt? Eller kommer polisen och hämtar mig för att torsdagens ärtsoppa innehöll mer kummin än tillåtet?
I vilka syften har vi rätt att övervaka någon automatiskt och när är det inte okej?
Jag anser att rätten till övervakning bör gälla enskild egendom och platser där uppenbar brottsrisk i form av våld, stöld eller förstörelse föreligger - och då enbart med manuell hantering av det övervakade materialet. All form av automatisk registrering, såsom vägkameror för hastighetsövervakning, vägtullar och så vidare borde förbjudas.
Vad tycker du? Ska vi ha en lag som ger våra myndigheter rättighet att övervaka vår privata trafik utan att någon uppenbar brottsmisstanke föreligger?
Här har du mina fem öre av kronan gällande detta i alla fall, så varsågod och registrera min åsikt!
http://www.stoppafralagen.nu/
"Det går bra för Sverige"?!?!
Just nu är jag på god väg att ge mig in på ett ämne som alla tycker att man borde hålla sig ifrån. Politik!
Jag måste säga att jag är förvånad över att det är så många små saker i samhället som inte fungerar med en regeringstyp, medan de som fungerar kraschar helt med en annan.
I dag har vi ett, enligt politikerna (både röda, blå, gröna och allt vad de är håller med), väl fungerande och blomstrande Sverige. Hur kan man kläcka ur sig något så dumt?
Sverige mår inte bra! Sverige håller på att successivt gå mot att bli ett land där välfärd är något man en gång drömde om. Jag själv, som är medelhöginkomsttagare kommer självklart inte att drabbas så hårt av det här. Jag klarar mig säkerligen. De jag tänker på är de personer som inte har det så välbeställt. Bland dessa räknar jag pensionärer, långtidssjukskrivna och ungdomar.
Vad grundar jag då min uppfattning på? Jo detta...
Ett! Sjukvården!
Vi har vårdköer där behövande får vänta ett halvår eller mer på att få t.ex. kritiska operationer gjorda. Under tiden minskas deras livskvalitet till ett minimum och allra helst ska man dra in deras sjukpenning med för att göra bilden komplett.
Kompetenta läkare inom kirurgi och annat kör t.ex. taxi för att det inte finns möjlighet att ge dem en tjänst med uppgifter de är utbildade till. Fullt fungerande sjukhus läggs ner på löpande band och sjukvården centraliseras till större kommuner. Det kan för vissa personer ibland ta upp till en timme att ta sig akut till sjukhus med ambulans och då är det inte säkert att man får hjälpen man behöver.
Två! Polisen!
Vilken nytta gör poliser när hela polisväsendet centraliseras. När en människa i t.ex. Söderköping blir överfallen och utsatt för hot till livet ska denne ta sig till en "virtuell polisstation" och uppge sitt ärende i en webkamera. Är det sen allvarligt nog så skickar polisens larmcentral (som sitter i Linköping) en utryckningsorder till polisen i Norrköping som sen får åka de dryga 2,5 milen till Söderköping för att ta hand om ärendet.
Det tar säkerligen minst 15 minuter från det att ärendet är anmält och diariefört till dess att bilen rycker ut från Norrköping. Sen tar det ytterligare 8 minuter (förutsatt att medelhastigheten hos polisbilen är 200 km/h) tills polisen är på plats. Det ger förövaren 23 minuter att förgripa sig på offret och ta sig därifrån. För att ta ett perspektiv på hur lång tid det är så är lunchrasten för många arbetande en halvtimme.
Givetvis kommer spår att försöka säkras, men resultatet är oftast att förövaren på detta sätt kommer undan - och bårhuset får ta hand om ännu en saknad och sörjd anhörig.
Tre! Försvarsmakten!
Under 70 till 80-talet var "hotet från Ryssen" överhängande och det satsades stora pengar på att skapa ett fungerande försvar, både till lands, till sjöss och i luften. Under slutet av 80-talet, början av 90-talet börjar man lägga ner förband på förband för att de kostar för mycket att upprätthålla. Under 2000-talet fortsätter nedläggningarna. Vi har idag långt mer än halverat den motståndskraft mot en yttre attack som fanns under försvarets "glansdagar". Varför? Jo för att det inte finns någon reell hotbild längre.
Vad är det för dumheter egentligen? Förutsätt att du har ett hus med massa värdesaker i. Du låter en hund utan tänder bevaka detta hus. Kommer någon som har för avsikt att ta för sig av värdesakerna att tveka i det läget? Hunden kan ju inte bitas. Du blir inte skadad av att du tillgriper det som inte rätteligen tillhör dig.
Räkna med att människan i allmänhet är girig och vill ha mer (finns så många bra exempel på detta att jag knappast behöver dra upp dem) och det finns där för att ta utan någon som gör något för att stoppa vederbörande.
Hotbilden som inte finns idag kommer garanterat att ha möjlighet att uppstå om vi drar ut vår hunds tänder. Det är ingen tvekan om saken. Alltså behövs fortfarande ett fungerande försvar av vår nation!
Under 70 och 80-talen var Sverige i sanning en välfärdsnation. På den tiden fungerade allt det jag nämner ovan bättre än idag. Folk som var sjuka fick fortare vård. Folk som var värnlösa fick hjälp. Och djävulen ta den som ens tänkte på att försöka hoppa på lilla Sverige. Visserligen skulle det fungerat, men inte utan förluster större än värdet i att ta landet.
Jag har så många saker att ta upp gällande detta ämne att jag kommer att kunna fylla hela bloggen med dem, men jag ska inte göra det. Jag nöjer mig med att säga att det är bedrövligt att någon kan tänka sig att höja sin redan höga politikerlön när större delen av de pensionärer som byggt upp möjligheten för de här politikerna att ge sig själva löneökningen knappt klarar att gå runt på sin inkomst - och sen ha mage att stå och säga att "Det går bra för Sverige!".
Jag måste säga att jag är förvånad över att det är så många små saker i samhället som inte fungerar med en regeringstyp, medan de som fungerar kraschar helt med en annan.
I dag har vi ett, enligt politikerna (både röda, blå, gröna och allt vad de är håller med), väl fungerande och blomstrande Sverige. Hur kan man kläcka ur sig något så dumt?
Sverige mår inte bra! Sverige håller på att successivt gå mot att bli ett land där välfärd är något man en gång drömde om. Jag själv, som är medelhöginkomsttagare kommer självklart inte att drabbas så hårt av det här. Jag klarar mig säkerligen. De jag tänker på är de personer som inte har det så välbeställt. Bland dessa räknar jag pensionärer, långtidssjukskrivna och ungdomar.
Vad grundar jag då min uppfattning på? Jo detta...
Ett! Sjukvården!
Vi har vårdköer där behövande får vänta ett halvår eller mer på att få t.ex. kritiska operationer gjorda. Under tiden minskas deras livskvalitet till ett minimum och allra helst ska man dra in deras sjukpenning med för att göra bilden komplett.
Kompetenta läkare inom kirurgi och annat kör t.ex. taxi för att det inte finns möjlighet att ge dem en tjänst med uppgifter de är utbildade till. Fullt fungerande sjukhus läggs ner på löpande band och sjukvården centraliseras till större kommuner. Det kan för vissa personer ibland ta upp till en timme att ta sig akut till sjukhus med ambulans och då är det inte säkert att man får hjälpen man behöver.
Två! Polisen!
Vilken nytta gör poliser när hela polisväsendet centraliseras. När en människa i t.ex. Söderköping blir överfallen och utsatt för hot till livet ska denne ta sig till en "virtuell polisstation" och uppge sitt ärende i en webkamera. Är det sen allvarligt nog så skickar polisens larmcentral (som sitter i Linköping) en utryckningsorder till polisen i Norrköping som sen får åka de dryga 2,5 milen till Söderköping för att ta hand om ärendet.
Det tar säkerligen minst 15 minuter från det att ärendet är anmält och diariefört till dess att bilen rycker ut från Norrköping. Sen tar det ytterligare 8 minuter (förutsatt att medelhastigheten hos polisbilen är 200 km/h) tills polisen är på plats. Det ger förövaren 23 minuter att förgripa sig på offret och ta sig därifrån. För att ta ett perspektiv på hur lång tid det är så är lunchrasten för många arbetande en halvtimme.
Givetvis kommer spår att försöka säkras, men resultatet är oftast att förövaren på detta sätt kommer undan - och bårhuset får ta hand om ännu en saknad och sörjd anhörig.
Tre! Försvarsmakten!
Under 70 till 80-talet var "hotet från Ryssen" överhängande och det satsades stora pengar på att skapa ett fungerande försvar, både till lands, till sjöss och i luften. Under slutet av 80-talet, början av 90-talet börjar man lägga ner förband på förband för att de kostar för mycket att upprätthålla. Under 2000-talet fortsätter nedläggningarna. Vi har idag långt mer än halverat den motståndskraft mot en yttre attack som fanns under försvarets "glansdagar". Varför? Jo för att det inte finns någon reell hotbild längre.
Vad är det för dumheter egentligen? Förutsätt att du har ett hus med massa värdesaker i. Du låter en hund utan tänder bevaka detta hus. Kommer någon som har för avsikt att ta för sig av värdesakerna att tveka i det läget? Hunden kan ju inte bitas. Du blir inte skadad av att du tillgriper det som inte rätteligen tillhör dig.
Räkna med att människan i allmänhet är girig och vill ha mer (finns så många bra exempel på detta att jag knappast behöver dra upp dem) och det finns där för att ta utan någon som gör något för att stoppa vederbörande.
Hotbilden som inte finns idag kommer garanterat att ha möjlighet att uppstå om vi drar ut vår hunds tänder. Det är ingen tvekan om saken. Alltså behövs fortfarande ett fungerande försvar av vår nation!
Under 70 och 80-talen var Sverige i sanning en välfärdsnation. På den tiden fungerade allt det jag nämner ovan bättre än idag. Folk som var sjuka fick fortare vård. Folk som var värnlösa fick hjälp. Och djävulen ta den som ens tänkte på att försöka hoppa på lilla Sverige. Visserligen skulle det fungerat, men inte utan förluster större än värdet i att ta landet.
Jag har så många saker att ta upp gällande detta ämne att jag kommer att kunna fylla hela bloggen med dem, men jag ska inte göra det. Jag nöjer mig med att säga att det är bedrövligt att någon kan tänka sig att höja sin redan höga politikerlön när större delen av de pensionärer som byggt upp möjligheten för de här politikerna att ge sig själva löneökningen knappt klarar att gå runt på sin inkomst - och sen ha mage att stå och säga att "Det går bra för Sverige!".
